Om mina pappor (ja, i plural)

Min skotska pappa

Jag har en alldeles fantastisk pappa, världens bästa till och med. Ju äldre jag blir desto mer inser jag vilken otroligt bra och närvarande pappa han är. Han har alltid funnits där, i alla lägen- hela tiden.

Han har alltid trott på mig, uppmuntrat mig när jag har haft det tungt och peppat mig till att våga prova på nya saker. Det är en enorm trygghet, speciellt i stunder då jag har tvivlat på mig själv och min egen förmåga, att veta att pappa alltid finns där som min största supporter.

Min pappa är inte rädd för att bjuda på sig själv, men är för den skull inte någon pajas. Han har lärt mig att det är okej att vara flummig och att ibland gå konstigt bland folk bara för att det är så roligt. Vi har samma humor och han får mig att skratta även mitt bland tårar och elände. Min pappa är fantastiskt underhållande och de bästa skratten får man när han plockar fram papper och penna och sedan förvandlar den mesta banala historia till något kul. Ritar obegripliga bilder och kartor samtidigt som han berättar med full inlevelse.  

Han är en av de mest kreativa personerna jag känner, kommer på nya ideér och är bra på att se saker ur ett annat perspektiv. Det är inte för inte som han jobbar med att producera barnprogram och är duktig på det han gör. Han är smart, allmänbildad och är den som alltid kan svaret på frågor i ”På spåret” och ”Så ska det låta”. Jag vet inte hur många gånger jag imponerat har sneglat på honom, där vi suttit i soffan framför TV:n en fredagskväll.

Min pappa har alltid varit väldigt engagerad i mitt och mina syskons liv. Spenderat otaliga timmar med att drilla mitt basketlag, tagit med oss syskon på härliga skidutflykter och hjälpt mig med skolarbeten, trots att jag precis som han alltid är ute i sista sekunden.

När min pappa pratar lyssnar folk på honom och tycker att det han säger är viktigt. Han är klok och är den som jag helst rådfrågar oavsett vad det handlar om, stort som smått. Jag värdesätter hans åsikter högt, även om jag inte alltid vill lyssna på honom då han är så ärlig som bara ens pappa kan vara mot en. Innerst inne vet jag dock att han oftast har rätt och att han i alla lägen vill mitt bästa.

På kvällarna brukar han skicka god natt-sms och ringer då och då när han sitter i bilen för att köra hem de många milen från jobbet. Han älskar mig på ett villkorslöst sätt och låter mig få veta det, både genom ord och handling.

Jag har en alldeles fantastisk pappa och för några månader sedan fick jag en fin extra-pappa.

Jag minns inte exakt hur det gick till eller när det hände, men det var något som växte fram och plötsligt bara var så självklart. En kollega som blev min vän och som en dag helt enkelt hade blivit min skotska pappa. Han är lika gammal som min pappa och har barn i samma ålder som mig, men där tar likheterna mellan de två slut. 

Det handlar på intet sätt om att min riktiga pappa har bytts ut, för trots att jag befinner mig många mil bort från honom är han i allra högsta grad närvarande. Men ibland kan man behöva en pappa som är på plats även fysiskt. Som kramar om en när man har en tung dag på jobbet och klappar en på axeln i ett försök att muntra upp en.

Min skotska pappa får mig att skratta genom att sjunga högt och lyckligt, trots att han missar de flesta tonerna. Vi boxas och brottas inne på kontoret och retas ständigt med varandra på ett väldigt avslappnat och skämtsamt sätt. Hans humor består till större delen av sarkastiska skämt och han är inte sen att driva med mig, för han vet att jag kan ta det och käfta tillbaka. Han är ärlig och rättfram i sitt sätt och säger inte saker utan att mena det. Därför känns beröm från honom extra betydelsefullt eftersom jag vet att det kommer från hjärtat. 

Varje kväll efter vi har slutat vårt skift skjutsar han hem mig till min port, även om det är en liten omväg för honom. I hans sällskap uppstår det aldrig pinsamma tystnader, utan om jag känner för att vara tyst så får jag också vara det. Vi har spenderat otroligt mycket tid tillsammans på jobbet, har lärt känna varandra och han kan därför läsa av när det är något som inte står rätt till med mig. ”Du vet att du kan prata med mig om det är något som tynger dig” sade han häromdagen och jag både kände och visste att han verkligen menade det. Han ger mig spontana kramar, visar att han bryr sig om mig och kallar mig för ”Lil girl” och ”My Swedish daughter”  . 

Min skotska pappa kommer att vara enormt saknad när jag lämnar landet om några veckor och jag vet att han kommer att sakna sin svenska dotter.