Det är nästan löjligt hur magiskt vackert det var att stå uppe på en av kullarna i Holyrood Park ikväll och se solen gå ner över stan. Ett runt brinnande klot som färgade himlen i olika färger och spred sitt ljus över lyftkranar, kyrktorn och människor som försökte ta vara på dagens sista solstrålar. Vindstilla, doften av sommar och löv på var och vartannat träd. Att springa i nedförsbacke, sträcka ut stegen och låta benen jobba. Livskvalitet så det förslår!
Om jag hade fått dela detta med någon hade det varit perfektion ända uti fingerspetsarna. Därför inbjuder jag härmed er att följa med på en av mina berömda långpromenader! Väl mött där staden tar slut och de böljande kullarna tar vid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar