Var och varannan dag hänger jag, på ett minst sagt våghalsigt sätt, ut genom mitt fönster på tredje våningen med kameran i högsta hugg. Försöker fånga på bild hur solen har lagt sig tillrätta på hustaken och sprider ett mjukt ljus över en annars rätt grå och trist stadsdel.
Min gata i stan, trafik som får golvet i lägenheten att vibrera och det ständiga ljudet av sirener. En blå dörr ut mot vägen, en lägenhet många trappor upp. Hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar